SUCCECS

SUstained Cord Circulation at Emergency Cesarean Section – a new concept for
resuscitating neonates

Syfte
SUCCECS-studien syftar att förbättra nyfödda barns hälsa och överlevnad efter akuta kejsarsnitt. Vi vill undersöka om återupplivning med intakt navelsträng och moderkakan kvar i livmodern kan förbättra utfallet för dessa barn.

Cirka 3% av alla förlossningar i Sverige slutar som akuta kejsarsnitt med indikationen hotande fosterasfyxi. I dessa fall kommer ett team från barnkliniken eller neonatalavdelningen tillkallas för att kunna genomföra neonatal HLR när barnet fötts. Forskningsprojektet fokuserar på att jämföra två olika tillvägagångssätt: standardmetoden där navelsträngen snabbt klipps och barnet förflyttas från mamman till ett återupplivningsbord, och en ny metod där återupplivning sker med bibehållen navelsträngscirkulation på en plattform nära mamman.

Genomförande
Studien genomförs som en nationell multicenterstudie med en så kallad stepped wedge klusterdesign. Alla förlossningskliniker börjar med att genomföra återupplivning enligt standardmetoden och kommer därefter successivt att övergå till den nya metoden enligt en förutbestämd tidsplan. Under övergången kommer det vara en inkörningsperiod på 2-3 månader då personal från kvinnokliniken, barn/neo och operation/anestesi kan finslipa hur de ska samverka i det nya sättet att ta hand om nyfödda. Förberedelser och utbildning av personal kommer att påbörjas redan före studien startar och pågår även under den period där barnen fortfarande tas om hand enligt standardmetoden.

Återupplivning med bibehållen navelsträngscirkulation har i studier på barn som föds vaginalt visat förbättrad syresättning och Apgar-poäng, och i SUCCECS-studien är huvudfrågeställningen om färre barn behöver läggas in på neonatalavdelning. Sekundära utfallsmått som SUCCECS kommer att undersöka är negativa barnutfall som låga Apgarpoäng, asfyxi, HIE (hypoxisk ischemisk encefalopati), andningsstörningar, lågt blodsocker och maternella komplikationer som blödning och infektion. Större delen av data kommer att kunna hämtas från graviditetsregistret och det neonatala kvalitetsregistret SNQ, men avnavlingstid, barnets tidiga temperatur och vilka neonatala HLR-åtgärder som görs behöver samlas in. Studien kommer också att undersöka hur den nya metoden påverkar barnets hjärtfrekvens och syresättning, möjligheten till amning och anknytning samt föräldrarnas och personalens upplevelse av återupplivningssituationen. Barnets utveckling kommer att följas fram till 4 års ålder genom enkäter (ASQ). Förberedelserna har pågått under 2022, 2023 och 2024, och i november 2024 fick SUCCECS anslag från Vetenskapsrådet. Våren 2025 kommer att ägnas åt fortsatta förberedelser. Inkludering av barn enligt standardmetoden beräknas starta hösten 2025, och under 2026 och 2027 kommer klinikerna börja införa den nya metoden i den ordning de har randomiserats till detta. Den förväntad studieperioden är knappt 2 år och bygger på att ca 2 000 barn inkluderas.
Om studien visar positiva resultat kan metoden potentiellt implementeras både nationellt och
globalt.

Ola Andersson, Överläkare Skånes Universitetssjukhus, docent Lunds Universitet,
ola.andersson@med.lu.se
Jenny Svedenkrans, Överläkare Karolinska sjukhuset, forskare Karolinska Institutet,
jenny.svedenkrans@ki.se
Katarina Ekelöf, Forskningsprojektledare, katarina.ekelof@med.lu.se